Not 3 - Finansiella risker

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk avseende dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk
Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Koncernens exponering för förändring i valuta kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering
Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2008 skulle nettoomsättningen varit 230 MSEK lägre och det underliggande rörelseresultatet 54 MSEK lägre.

Koncernen är dock exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster till balansdagens kurs ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda koncernbolagen är främst intern genom moderbolaget och i respektive koncernbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Av Not 30 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar koncernen sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i koncernbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda koncernbolagens rörelsekapital därför som liten.

Den valutaexponering som finns bedöms till viss del finnas i koncernens kundfordringar, derivatinstrument för framtida kassaflöden men främst i koncernens leverantörsskulder, främst interna skulder men även mindre del externa. De interna fordringarna och skulderna är eliminerade i den konsoliderade koncernen, eventuell omräkning redovisas dock i likhet med de externa, i resultaträkningen. Den valutarisk som kvarstår och som träffar koncernens resultaträkning kvantifieras nedan.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 7 MSEK (2008: +/- 17 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 21 MSEK (2008: +/- 19 MSEK).

Transaktionsexponering
Transaktionsexponeringen minimeras främst genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i koncernbolagens funktionella valuta. Koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande koncernbolagets funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal koncernbolag. Koncernens externa utflöden är främst i SEK samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt EUR.

Denna kvarvarande valutarisk har under 2009 hanterats genom att koncernen tecknat valutaterminer i enlighet med finanspolicyn. Under 2009 har finanspolicyn omarbetats och från och med juni 2009 har koncernen inte längre valutasäkrat sina transaktioner i utländsk valuta.

Koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa. Moderbolagets externa upplåning motsvaras dock till ca 100 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning.

Av not 30 framgår värde och nominella belopp avseende de kvarvarande valutaterminerna som tecknats för kommande inköp och försäljning.

Koncernen har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en USD förstärkning/försvagning ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Dock neutraliseras denna risk till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Prisrisker
Energiprisrisker
Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2009 cirka 119 841 MWh el till en kostnad av cirka 49 MSEK, 4 806 ton gasol för cirka 23 MSEK samt olja förbrukades för ca 1 MSEK (2008: 117 304 MWh el 58 MSEK, 5 191 ton gasol 32 MSEK samt olja 6 MSEK).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. Rexcell Tissue & Airlaid AB reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2008: -/+ 3 MSEK).

Per 2009-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 2 644 (1 059) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

För perioden 2008 till 2012 har Rexcell Tissue and Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter, Dals Långed 2 779 ton och Skåpafors 14 154 ton per år. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år om utsläppsrätterna inte räcker till görs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2010 görs bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp.

Massaprisrisker
För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa görs av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2009 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2008: -/+ 2 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 32 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering varje kvartal.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, utöver utlåning till Estancia Fastigheter AB på 10 MSEK med rörlig ränta som räntejusteras varje kvartal. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2009-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat för 2009 varit 8 MSEK lägre/högre (2008: 9 MSEK).

De ränteswappar som fanns vid ingången av 2009 har inte förnyats varför koncernen inte längre har någon ränterisk avseende verkliga värden.

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisken uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A- (minus)" long term rating accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1 % av de totala kundfordringarna (2008: 1 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0 % (2008: 2 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras i koncernen genom att Treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 32) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2009-12-31 har Duni en likviditet om 230 (2008: 249) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 605 (2008: 1 115) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som ej är fullt utnyttjad med slutförfall 2012, utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. I tabellen nedan, under amortering banklån, skall noteras att detta avser periodförfall/rullning av dragna lån under vår multicurrency facilitet och ej amortering då faciliteten löper med totalt belopp fram till förfall 2012. Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

Koncernens elderivat regleras netto. Skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden. Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar dessa valutaterminer uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges nedan är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:
Nivå 1 - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2 - Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
Nivå 3 - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 33 endast derivatinstrument värderade till verkligt värde, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.