Not 3 - Finansiella risker

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har under 2011 designerat en ränteswap som säkringsinstrument. Ränteswappen redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk 
Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering 
Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2010 skulle nettoomsättningen varit 131 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 13 MSEK högre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 65 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 35 % valutasäkras på terminsmarknaden i enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten. 

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 1 MSEK (2010: +/- 3 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 1 MSEK (2010: +/- 2 MSEK).

Transaktionsexponering 
Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden sker främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.  

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Denna risk neutraliseras till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Prisrisker
Energiprisrisker 
Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under 2011 cirka 73 000 MWh el till en kostnad av cirka 36 MSEK, 5 000 ton gasol för cirka 35 MSEK samt olja förbrukades för cirka 0 MSEK dessutom köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 20 MSEK (2010: 94 000 MWh el för 53 MSEK, 5 000 ton gasol för 31 MSEK, olja för 6 MSEK samt 0 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2010: -/+ 3 MSEK). Efter beslut av Styrelsen har elpriset ej säkrats under 2011, dock har utestående kontrakt vid årets början fått ligga kvar fram till respektive kontrakts förfallodag. Under 2011 har, sedan tidigare tecknade kontrakt om total 35 MWH förfallit, under 2012 kommer de sista kontrakten om totalt 5 MWH att förfalla.

För perioden 2008 till 2012 har Rexcell Tissue and Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter, Dals Långed 2 779 ton och Skåpafors 14 154 ton per år. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2012 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. Per 2011-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 2 430 (0) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

Massaprisrisker 
För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt det vill säga det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2011 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2010: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden 
Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 12 månaders ränteswap.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, utöver en utlåning till extern part på 3 MSEK med rörlig ränta som räntejusteras varje kvartal. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2011-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis resultat för 2011 varit 4 MSEK lägre/högre (2010: 5 MSEK).

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 0,4 % av de totala kundfordringarna (2010: 0 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0,4 % (2010: 0 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2011-12-31 har Duni en likviditet om 85 (2010: 122) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 432 (2010: 1 423) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. Dunis långsiktiga finansiering är sedan 2007 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med november 2012. Det innebär att Dunis upplåning per 2011-12-31 rapporteras som kortfristig. Duni har påbörjat en upphandlingsprocess och avsikten är att ha en ny långfristig facilitet på plats i god tid före den nuvarande faciliteten löper ut. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

Koncernens elderivat regleras netto, skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden, medan valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

Ökningen av skuldsättningsgrad beror på ökad utlåning till dotterbolag, varav Tysklands återköp av fastigheter utgör i stort sett den totala skillnaden.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. 

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen. 

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument. 

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

Nivå 1 - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2 - Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
Nivå 3 - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 endast derivatinstrument värderade till verkligt värde, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.